Linköping.

25 Sep

En kort promenad för att rensa tankarna. En hel massa saker som virvlar.

Jag har alltid rotat mig på platser väldigt snabbt. Och med varje flytt har jag slitit upp rötterna igen för att rota dom igen någon annanstans.

Men nu har jag bott i Linköping i över ett år och känner inga känslor av hem.

Det är ganska märkligt då det här är platsen jag inte har något slutdatum på. Kanske är det just därför, kanske är det avsaknaden av givande sysselsättning men jag tror att min tid i Linköping kommer, när jag blickar tillbaka, vara mitt emellan-perioden.

Samtidigt känns det så dumt att säga för här har jag för första gången fått ha en vardag med Martin och här har jag träffat nya, fina vänner.

Men det är också en tid av personligt misslyckande. Av att inte jobba kreativt eller lyckas arbeta med TH.

Så nu är bara frågan hur jag tar mig vidare.
Jag har så lätt att stanna kvar och trampa och jag blir inte lyckligare av det.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: