Archive | april, 2012

Snart!

26 Apr

Nu åker vi snart! Yey!

Dock finns risken att alla kommer tro att jag är en sån som aldrig flyttat hemifrån vars mamma köper kläder åt en. Vi har nämligen lyckats köpa nästan identiska bikinis. XD

Oh well.

Gudrun.

25 Apr

Sitter på bussen hem. Har varit på en föreläsning med Gudrun Schyman om jämställdhet. Ingenting sades väl som är nytt för mig egentligen men den var fortfarande riktigt intressant. Hon är så inspirerande och hon står där, inte med påståenden utan med fakta. Svart på vitt hur ojämställt vårt samhälle är.
Det får mig att vilja kämpa, att vilja slåss mot patriarkatet.

Vi har all denna fakta. Det handlar om fundamentala orättvisor i samhället. Det är inga kvinnofrågor. Det är samhällsfrågor. Hela idén om kvinnofrågor är så galen. Det finns riktiga politiska frågor, som vänder sig till män och så finns det kvinnofrågor som vänder sig till hälften av befolkningen.
När hälften av befolkningen varje dag utsätts för diskriminering är det inte en fråga för en viss grupp. Det är en fråga för alla!

Och ojämställdheten är en del av allt. Är du invandrare och kvinna drabbas du av ett dubbelt förtryck. Är du homosexuell och kvinna drabbas du av ett dubbelt förtryck. Förtrycket av kvinnan genomsyrar hela samhället och är därför den viktigaste frågan i samhället. Den viktigaste kampen. Allt genomsyras av normer och normen är den vita mannen. Innan vi får bukt med det är alla reformer meningslösa.

Så nej, jag har inget viktigare jag kan ägna mig åt. Feminismen finns i allt, i det personliga, i samhället och den är vägen mot en bättre tillvaro för alla.

Längtan och trötthet.

24 Apr

image

Sitter på bussen påväg till jobbet. Sista jobbpasset innan jag sticker på semester. Det har nog aldrig behövts mer.

Jag spenderar hela min lediga tid med att göra absolut ingenting. Känner mig liksom helt slut på energi. Men på torsdag och en vecka framåt ska jag bara ta det lugnt. Läsa massa bra böcker och vila. Sova i vita hotellakan. Äta god mat. Framför allt ska jag njuta av solen och ljuset.

Torsdag kan inte komma för snabbt.

Självbild.

20 Apr

Jag har en bild av mig själv att jag säger ifrån. Att jag inte låter saker och ting gå förbi okommenterat. Säger nån nånting sexistiskt eller rasistiskt så påpekar jag att uttalandet var just det.
Men det stämmer inte riktigt. I många fall låter jag det gå eller säger emot på ett sätt som inte upprör personen i fråga. Istället för att påpeka att det du säger nu är ett rasistiskt uttalande så säger jag istället att personen har fel i sakfrågan. Till exempel att läkare födda i andra länder har väldigt hårda krav för att få arbeta som läkare i Sverige.

Jag och några vänner pratade nån gång om att en måste få låta bli att ta diskussionerna ibland. Att det inte alltid är ens ansvar som feminist eller antirasistist att ta upp allt till diskussion. Och jag håller med om det men samtidigt kan jag inte låta bli att få dåligt samvete när jag bara håller käften eller inte uttrycker mig så starkt som jag skulle vilja för att slippa försvåra min vardag.

Jag talar främst om kommentarer från kollegor som klingar så illa i mig men som jag låter gå förbi för att det är personer jag måste jobba bra med och ingenting kan få nån emot en som att säga att nån säger nåt rasistiskt. Det får folk att sparka bakut med en gång, för de tycker ju inte att nån förtjänar att dödas eller så, de tycker bara att svenska läkare är lite bättre än ”utlänningar”. Ett ord jag för övrigt hatar. Det är ett sånt uppenbart avståndstagande i det ordet.

Så hur gör en egentligen för att ta upp saker till en diskussion som faktiskt leder nån vart? Som inte får den en ifrågasätter att sparka bakut och ändå inte lyssna?

Skrivbord!

19 Apr

I helgen införskaffade vi äntligen ett skrivbord till mig. Jag brukar annars sitta med min laptop på ena armstödet på soffan off sladdar och externa hårddiskar och grejer runt omkring. Nu är det slut på det! Dessutom blev vårt sovrum magiskt större av att vi flyttade sängen in mot fönstret.

image

image

Nedräkning.

18 Apr

Om en vecka och en dag sitter jag och min mor på ett flyg mot Turkiet.
Ska bli så jävla skönt bara att komma iväg till en annan plats för ett tag.

Jag tänker läsa massa böcker. Är det väl optimistiskt att räkna med en om dagen?
Iaf ska jag läsa klart Rosa, den farliga färgen, Just Kids, den där nya av Anna Jörgensdotter och en av de olästa av Joyce Carol Oates.

Jag har verkligen inte tänkt mig nåt annat än sola, bada, äta, dricka och läsa. Jag tycker det är en bra plan.

Nu ska jag till tant polisen och skaffa ett nytt pass och hoppas att det hinner komma innan jag åker. XD Alternativt att de inte är så hårda med giltigt sex månader efter hemresa-regeln. Det här med framförhållning alltså. Enda gången jag varit bra på det i samband med resa var när jag och Maria åkte till Japan. Dels för att det krävde mer planering och dels för att Maria är en hejare på sånt.

Ibland alltså!

17 Apr

Aaah! Den här jävla rasismen som folk spyr ur sig dagligen utan att ens blinka! Jag blir så jävla irriterad. Någon som har samma utbildning som en född i Sverige men råkar vara född i ett annat land är inte en sämre läkare/sköterska/mekaniker/bagare/vad-fan-som-helst. Individer är individer och det finns alltid folk som är dåliga på sina jobb men det har fan ingenting att göra med etnicitet.
Är det så jävla svårt för folk att förstå?